Vilken resa jag gjort detta år! Vem hade kunnat tro att lilla jag skulle få vara med om allt detta. Det har hjälpt mig att växa som människa och inse att alla inklusive jag kan få vara med och hjälpa till i ett större perspektiv. Man behöver inte vara född "kändis" för att få plats. Man kan också ha ett viktigt budskap att förmedla ur sitt hjärta och då kommer möjligheten att dela med sig av det. Jag är så så så otroligt tacksam för mitt liv och allt jag får vara med och uppleva i både glädje och sorg. För allt hjälper mig att växa och fyllas med kärlek och en tilltro till mig själv och livet. Så har du en dröm eller något som du brinner för, tveka aldrig att våga ta plats och uttrycka det som vill komma ut ur dig och förmedlas till din omvärld. Alla människor är viktiga och alla har något att bidra med. Det gäller bara att våga ta steget och göra det som hjärtat vill att man ska göra, oavsett vad det är. Det viktigaste är att man gör det av kärlek till sig själv och till sin omvärld.
Att få göra denna intervju var så roligt och intressant och verkligen ett bollande fram och tillbaka, tills både reportern Frida Anter och jag var nöjda. Några veckor efter att vi var klara mailade jag henne och bad att få texten som den skulle se ut i tidningen. Dock glömde jag bort att läsa den direkt och gjorde det inte förrän i augusti, varvid jag insåg att de fortsätter att göra förändringar efter det som jag trodde var något vi var överens om. Detta har medfört att jag inte riktigt känner igen mig i det som jag sagt. Då det gått så lång tid sedan vi var klara med intervjun orkade jag inte börja lyfta mina synpunkter igen. Jag känner att jag i det stora hela är nöjd med det som framkom i artikeln och själva grundkärnan av vad jag ville förmedla tagits upp. Sedan skulle jag personligen velat sagt det annorlunda och lyfta så mycket mera men jag förstår att det måste begränsas.
Med hjälp av denna artikel fick jag också möjlighet att få otroligt vackra bilder av mig och min son som jag är så glad och tacksam över och som vi kan ta med oss in i framtiden och minnas tillbaka genom. Ett stort tack till fotograf Johan Gunséus, Umeå, www.gunseus.com som förevigade oss.
Detta enormt vackra foto fylld av så mycket harmoni, kärlek och närhet får avsluta detta blogginlägg.
Ljus och kärlek! /Ulrica
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar