Så där ja, då var nästa intervju publicerad. Denna gång i Aftonbladets nya bilaga c/o Hannah och Amanda. Denna artikel handlade om HSP med inriktning mot relationer och kärlekslivet. Tidningen finns att köpa i affärerna fr o m idag den 1 november. OBS!omslaget är från förra numret.
Förra veckan satt jag intervju med Allers. Den intervjun blev jättebra. Jag blev så nöjd med det som skrivits, så nu håller jag alla mina tummar att även den artikeln kan vara till hjälp för människor som lever med HSP. Hemmets Journal ringde mig dagen efter men när de hörde att jag redan gett en intervju till Allers så drog de sig ur, då det är deras konkurrent :)
Skrivandet ligger nere för tillfället då jag kämpar med min hälsa och ätandet. Varit in på VC idag och lämnat ytterligare prover, en massa för allergier samt kortisol. Nu ber och hoppas jag på att det kommer något ljus i tunneln av detta, annars så vet jag inte vad jag gör för vikten fortsätter neråt och mina njurar skriker och gör ont. Eller, jag vet vad jag ska göra då, det
som jag egentligen skulle gjort först men som min ekonomiska situation sätter lite bromsar för, ta hjälp av den alternativa medicinens diagnostik. Det är så himla synd att vi måste betala alla de kostnaderna själva. Börjar verkligen bli dags att på allvar kunna få subventioner på att gå och få hjälp av alternativa läkeformer. Vi som är sjuka behöver det och den traditionella sjukvården behöver ha den avlastningen för de kommer inte att klara av det ökande trycket av människor som behöver läkning och healing på så många olika plan. Synd att det ska vara så himla svårt att kunna öppna upp sig och samarbeta. Det drabbar oss alla.
Ljus och kärlek! /Ulrica
torsdag 1 november 2012
fredag 19 oktober 2012
Att följa sina drömmar och sitt hjärta
Igår uppfyllde jag en av mina drömmar som jag haft hela mitt liv, att få sjunga i kör. Hjärtat sjunger av glädje i dag och jag är så stolt över mig själv att jag utmanade mig och följde den längtan jag burit på så länge. Sedan som allt annat i mitt liv så är det antingen eller. Så min inledning på sångkarriären blir en konsert med Anna-Lotta Larsson i Nordmalings kyrka den 30:e november, tätt följd av 1:a adventsång i kyrkan på söndagen samt julkonsert den 16 december. Det är ju bara lite över en månad dit och inte kan jag läsa noter som alla andra gör men jag hänger med och sjunger och är glad. Det är väl det viktigaste!
Vilken ångest det är när man behöver göra något som man känner så stor rädsla för. Gamla, gamla minnen ligger och gnager och överförs till varje ny sak som man ska pröva i sitt liv. Att lämna det invanda, trygga och ge sig ut på ett nytt äventyr. Det är ju så otroligt viktigt att göra det, för det är ju så universum kan hjälpa en att komma dit man vill och få det liv man drömmer om. Men rädslan och otryggheten vill gärna ta över. Så jag har i flera dagar nu i mitt huvud upprepat böner till änglarna att få hjälp att släppa denna rädsla, hjälp att följa hjärtat och inte svika mig själv igen, hjälp att frigöra mitt karma av utanförskap. Just innan jag åkte igår skickade jag reiki till hela situationen och bad ärkeängel Mikael och änglarna att fylla mig med mod, styrka och kraft men även harmoni ro och frid att klara av detta. Kvällen blev helt fantastisk, så underbara och kärleksfulla människor som var där och så roligt att få sjunga. Vilka energier som sätts igång när 35 pers börjar sjunga av all kraft. Under uppsjungningen trodde jag att jag skulle tuppa av för det vibrerade i hela mig och skakade loss alla energiblockering som jag haft och allt började rusa för fullt i hela kroppen.
Så vad du än längtar och drömmer om, tveka inte. Be änglarna hjälpa dig att få möjligheten till dig och när dagen infinner sig och det känns som man ska dö av oro och ångest, be änglarna, gud och alla dina andra hjälpare att stödja dig i genom det och fylla dig med styrka, mod och lugn. Be dem vara nära och hjälpa dig att ta dig i genom alla hinder av rädsla som blockerar dig att följa dina drömmar och hjärta.
Ha en underbar helg. Ljus och kärlek till er alla! ♥♥♥
lördag 13 oktober 2012
Tider av helande
Åh vad jag skriver lite nu, upptäckte jag precis. Känner mig som jag befinner mig i en dimridå och dagarna bara kommer och försvinner, utan att jag hinner med.
Det har varit tuffa månader, de senaste. Sedan mitten av juni har jag gått ner snart 20 kg. Tappade 12 kg under de sista veckorna i juni, åt i stort sett ingenting. Sedan stabiliserade det sig under juli, för att kraschlanda totalt i augusti. Jag hade i stort plockat bort mjölk och gluten, fuskade lite i somras när jag var ut och jobbade men sedan när jag började titta närmare så insåg jag att det fanns väldigt mycket gluten och mjölk i sånt som jag inte trodde innehåll det. För 4 veckor sedan plockade jag bort all gluten, mjölk, processad mat, tillsatser och efter 3 veckor, förra veckan, började magen fungera igen. Dessutom har jag varit så noga med att värma maten lätt, inte steka. Jag hade helst velat gå över på RawFood men mitt matsmältningssystem är alldeles för svagt för att klara av att ta hand om sådan mat. Så nu blir det kokt mat eller mat som får gå sakta på låg värme i ugnen. Har också insett att min kropp behöver någon form av animalisk protein, så nu blir det ett ekologiskt ägg per dag samt fisk i någon form. När jag hittar någon närliggande gård där man kan köpa kött från djur som endast betar och går ute hela året, kan jag tänka mig att börja äta det igen.
Känns som den övergång i ätandet som jag ska göra måste få ta sin tid så alla delar hinner med. Det är så lätt att huvudet fattar galoppen väldigt snabbt men även den fysiska kroppen måste hinna med och acklimatisera sig, ställa om sig. Det är väl ett av mina stora problem som jag jobbar med hela tiden. Jag är väldigt snabb i tankarna och när väl kontakten mellan hjärta och hjärna fungerar, rusar jag iväg och gör det hjärtat vill alldeles för fort så alla delar inte hinner med och jag hamnar otakt med mig själv och den plan som finns för mig. Det leder ofta till att jag hamnar på omvägar som blir mycket jobbigare än vad det behövt bli. Så just nu försöker jag lyssna och ha tålamod och rätta till det som går för snabbt, som det här med matomställningen.
Jag har ju sagt hela tiden till mina hjälpare ovan att jag själv inte kommer att klara av att sluta äta den mat som jag inte tål och som jag varit beroende av. Matberoende är beroende, precis som vilket beroende som helst och för att komma sig ur det så behöver man hjälp. Så att jag blev sjuk av den mat jag hade ett beroende till, är i det stora hela en välsignelse och jag är så tacksam över den hjälp jag fått. Dock är det också en stor sorg för det känns som man förlorat sin allra bästa vän, den njutning som gav en tillfredsställelse och lugn.
Sorgen har också varit att jag tappat lusten att baka och laga mat som har varit något som jag tyckt varit så roligt samt min stund av meditation. Fast nu börjar idéer komma på hur jag kan fortsätta ta tillvara på detta intresse men utveckla det till något annorlunda. Vi får se vad framtiden har med sig.
Har också börjat ta itu med den isolering som jag satt mig i de senaste åren. Jag vet att jag behövde denna tid i ensamhet för att göra de omställningar som jag nu gjort och som fortsätter ett tag till framöver. Men längtan efter att engagera mig och finnas till hand för mina medmänniskor igen har växt sig starkare. Dessutom hade en längtan och ett hopp börjat växa i mig när jag sett att Svenska kyrkan även gått in i en förändring. Så jag tog kontakt med dem med utgångssyftet att ge bort lite barnkläder till de som behöver i kommunen och passade samtidigt på fråga om de inte behövde någon extra hand frivillig till de aktiviteter som de har. Så nu är jag med på deras träff på måndagar som de har för sjukskrivna och arbetslösa. Bara det att få komma ut och träffa andra var så himla roligt, utan krav, prata och umgås. Dessutom ska jag få hjälp att komma igång med virkningen igen och lära mig att läsa mönstren, som är så svårt och hindrade mig att komma vidare när jag inte hade någon att fråga. I morgon ska jag och sonen vara med på gudstjänsten, för kantorn hade en barnkör som skulle sjunga men ingen som kunde sitta med dem mellan uppträdandena, då hon själv spelar orgeln. Ser fram emot att få vara med på gudstjänsten och komma in i den lokal som är så förknippad med gud och den andliga kärleken. Jag har ju saknat så att ha något ställe att gå till där denna energi är lite extra kraftfull. Hoppas det känns bra i morgon, då kan jag tänka mig att fortsätta göra detta tillsammans med Elis. Ska ha träff med diakonen och prästen framöver för att se på vilket sätt jag kan vara till hjälp för de människor i samhället som Kyrkan är inkopplad på. Har uttryckt en önskan om att få hjälpa till med de flyktingar som kommer till kommunen men även i mötet med barn och ungdomar i skolorna. Vi får väl se vad universum har för plan för mig och vad jag behövs någonstans. Jag är mest stolt över mig själv att jag tagit modet och ge mig ut i samhället igen. Dessutom inom kyrkans värld som jag varit så anti emot men jag ska ge det en chans och själv se det arbete som de gör och vilken inställning som de har till de som inte delar deras syn på vad Gud är för något.
Jag känner att jag förändras nu som bara den och börjar hitta nya vägar att gå ut i livet igen.
Tack alla fantastiska hjälpare jag har i universum och runt omkring mig i moder jords natur. Jag är så tacksam för det stöd och hjälp ni ger mig.
Ljus och kärlek! /Ulrica
Det har varit tuffa månader, de senaste. Sedan mitten av juni har jag gått ner snart 20 kg. Tappade 12 kg under de sista veckorna i juni, åt i stort sett ingenting. Sedan stabiliserade det sig under juli, för att kraschlanda totalt i augusti. Jag hade i stort plockat bort mjölk och gluten, fuskade lite i somras när jag var ut och jobbade men sedan när jag började titta närmare så insåg jag att det fanns väldigt mycket gluten och mjölk i sånt som jag inte trodde innehåll det. För 4 veckor sedan plockade jag bort all gluten, mjölk, processad mat, tillsatser och efter 3 veckor, förra veckan, började magen fungera igen. Dessutom har jag varit så noga med att värma maten lätt, inte steka. Jag hade helst velat gå över på RawFood men mitt matsmältningssystem är alldeles för svagt för att klara av att ta hand om sådan mat. Så nu blir det kokt mat eller mat som får gå sakta på låg värme i ugnen. Har också insett att min kropp behöver någon form av animalisk protein, så nu blir det ett ekologiskt ägg per dag samt fisk i någon form. När jag hittar någon närliggande gård där man kan köpa kött från djur som endast betar och går ute hela året, kan jag tänka mig att börja äta det igen.
Känns som den övergång i ätandet som jag ska göra måste få ta sin tid så alla delar hinner med. Det är så lätt att huvudet fattar galoppen väldigt snabbt men även den fysiska kroppen måste hinna med och acklimatisera sig, ställa om sig. Det är väl ett av mina stora problem som jag jobbar med hela tiden. Jag är väldigt snabb i tankarna och när väl kontakten mellan hjärta och hjärna fungerar, rusar jag iväg och gör det hjärtat vill alldeles för fort så alla delar inte hinner med och jag hamnar otakt med mig själv och den plan som finns för mig. Det leder ofta till att jag hamnar på omvägar som blir mycket jobbigare än vad det behövt bli. Så just nu försöker jag lyssna och ha tålamod och rätta till det som går för snabbt, som det här med matomställningen.
Jag har ju sagt hela tiden till mina hjälpare ovan att jag själv inte kommer att klara av att sluta äta den mat som jag inte tål och som jag varit beroende av. Matberoende är beroende, precis som vilket beroende som helst och för att komma sig ur det så behöver man hjälp. Så att jag blev sjuk av den mat jag hade ett beroende till, är i det stora hela en välsignelse och jag är så tacksam över den hjälp jag fått. Dock är det också en stor sorg för det känns som man förlorat sin allra bästa vän, den njutning som gav en tillfredsställelse och lugn.
Sorgen har också varit att jag tappat lusten att baka och laga mat som har varit något som jag tyckt varit så roligt samt min stund av meditation. Fast nu börjar idéer komma på hur jag kan fortsätta ta tillvara på detta intresse men utveckla det till något annorlunda. Vi får se vad framtiden har med sig.
Har också börjat ta itu med den isolering som jag satt mig i de senaste åren. Jag vet att jag behövde denna tid i ensamhet för att göra de omställningar som jag nu gjort och som fortsätter ett tag till framöver. Men längtan efter att engagera mig och finnas till hand för mina medmänniskor igen har växt sig starkare. Dessutom hade en längtan och ett hopp börjat växa i mig när jag sett att Svenska kyrkan även gått in i en förändring. Så jag tog kontakt med dem med utgångssyftet att ge bort lite barnkläder till de som behöver i kommunen och passade samtidigt på fråga om de inte behövde någon extra hand frivillig till de aktiviteter som de har. Så nu är jag med på deras träff på måndagar som de har för sjukskrivna och arbetslösa. Bara det att få komma ut och träffa andra var så himla roligt, utan krav, prata och umgås. Dessutom ska jag få hjälp att komma igång med virkningen igen och lära mig att läsa mönstren, som är så svårt och hindrade mig att komma vidare när jag inte hade någon att fråga. I morgon ska jag och sonen vara med på gudstjänsten, för kantorn hade en barnkör som skulle sjunga men ingen som kunde sitta med dem mellan uppträdandena, då hon själv spelar orgeln. Ser fram emot att få vara med på gudstjänsten och komma in i den lokal som är så förknippad med gud och den andliga kärleken. Jag har ju saknat så att ha något ställe att gå till där denna energi är lite extra kraftfull. Hoppas det känns bra i morgon, då kan jag tänka mig att fortsätta göra detta tillsammans med Elis. Ska ha träff med diakonen och prästen framöver för att se på vilket sätt jag kan vara till hjälp för de människor i samhället som Kyrkan är inkopplad på. Har uttryckt en önskan om att få hjälpa till med de flyktingar som kommer till kommunen men även i mötet med barn och ungdomar i skolorna. Vi får väl se vad universum har för plan för mig och vad jag behövs någonstans. Jag är mest stolt över mig själv att jag tagit modet och ge mig ut i samhället igen. Dessutom inom kyrkans värld som jag varit så anti emot men jag ska ge det en chans och själv se det arbete som de gör och vilken inställning som de har till de som inte delar deras syn på vad Gud är för något.
Jag känner att jag förändras nu som bara den och börjar hitta nya vägar att gå ut i livet igen.
Tack alla fantastiska hjälpare jag har i universum och runt omkring mig i moder jords natur. Jag är så tacksam för det stöd och hjälp ni ger mig.
Ljus och kärlek! /Ulrica
fredag 21 september 2012
A Story For Earth
Tidigare på min andra blogg har jag skrivit ett inlägg om boken Chinese Medicine for Maximum Immunity av författarna Jason Elias och Katherine Ketcham. Håller på att läsa den för fullt och hittade en sådan fantastisk historia i boken som jag vill dela med mig till er.
A story to remind us that we do not have to leave home to find fulfillment, for "heaven" is contained within.
God created the world and was happy. On the seventh day, he decided it was time to rest, but Adam called out: "God, I've got a problem!" and then Eve called with problems of her own ("God, Adam is trying to feed me this apple, what should I do?") and then that quarrelsome pair had hundreds of children who had hundreds of children and God was thoroughly exhausted with all their problems and demands for his time. Calling a meeting of his ministers, he announced, "I'm afraid I've created a monster and I must find a place to hide."
" How about the top of the Himalayas?" suggested one of his ministers.
"No", God replied, "I'm afraid you don't understand what I've created.... in just a few moments measured by my time they will be there."
"What about the moon?" suggeste another.
"No," God replied wearily, "in just a few minutes more they will be there, too".
Suddenly a smile spread over God's face. "I know where they will never look! I'll hide inside human beings themselves."
And to this day, that is where God is hiding.
Ljus och kärlek! /Ulrica
A story to remind us that we do not have to leave home to find fulfillment, for "heaven" is contained within.
God created the world and was happy. On the seventh day, he decided it was time to rest, but Adam called out: "God, I've got a problem!" and then Eve called with problems of her own ("God, Adam is trying to feed me this apple, what should I do?") and then that quarrelsome pair had hundreds of children who had hundreds of children and God was thoroughly exhausted with all their problems and demands for his time. Calling a meeting of his ministers, he announced, "I'm afraid I've created a monster and I must find a place to hide."
" How about the top of the Himalayas?" suggested one of his ministers.
"No", God replied, "I'm afraid you don't understand what I've created.... in just a few moments measured by my time they will be there."
"What about the moon?" suggeste another.
"No," God replied wearily, "in just a few minutes more they will be there, too".
Suddenly a smile spread over God's face. "I know where they will never look! I'll hide inside human beings themselves."
And to this day, that is where God is hiding.
Ljus och kärlek! /Ulrica
måndag 10 september 2012
HSP-artikel Expressens hälsobilaga "Nya GI & Hälsa" nr 10 2012
Så då har mina "15 minutes of fame" inletts genom artikeln i Expressens hälsobilaga idag och "kändisskapet" avslutas med en artikel i Aftonbladets bilaga C/O Hannah&Amanda någon gång under oktober/november månad (första numret blev senarelagd så datum är ej fastställd ännu), som då handlar om HSP och kärlekslivet.
Vilken resa jag gjort detta år! Vem hade kunnat tro att lilla jag skulle få vara med om allt detta. Det har hjälpt mig att växa som människa och inse att alla inklusive jag kan få vara med och hjälpa till i ett större perspektiv. Man behöver inte vara född "kändis" för att få plats. Man kan också ha ett viktigt budskap att förmedla ur sitt hjärta och då kommer möjligheten att dela med sig av det. Jag är så så så otroligt tacksam för mitt liv och allt jag får vara med och uppleva i både glädje och sorg. För allt hjälper mig att växa och fyllas med kärlek och en tilltro till mig själv och livet. Så har du en dröm eller något som du brinner för, tveka aldrig att våga ta plats och uttrycka det som vill komma ut ur dig och förmedlas till din omvärld. Alla människor är viktiga och alla har något att bidra med. Det gäller bara att våga ta steget och göra det som hjärtat vill att man ska göra, oavsett vad det är. Det viktigaste är att man gör det av kärlek till sig själv och till sin omvärld.
Att få göra denna intervju var så roligt och intressant och verkligen ett bollande fram och tillbaka, tills både reportern Frida Anter och jag var nöjda. Några veckor efter att vi var klara mailade jag henne och bad att få texten som den skulle se ut i tidningen. Dock glömde jag bort att läsa den direkt och gjorde det inte förrän i augusti, varvid jag insåg att de fortsätter att göra förändringar efter det som jag trodde var något vi var överens om. Detta har medfört att jag inte riktigt känner igen mig i det som jag sagt. Då det gått så lång tid sedan vi var klara med intervjun orkade jag inte börja lyfta mina synpunkter igen. Jag känner att jag i det stora hela är nöjd med det som framkom i artikeln och själva grundkärnan av vad jag ville förmedla tagits upp. Sedan skulle jag personligen velat sagt det annorlunda och lyfta så mycket mera men jag förstår att det måste begränsas.
Med hjälp av denna artikel fick jag också möjlighet att få otroligt vackra bilder av mig och min son som jag är så glad och tacksam över och som vi kan ta med oss in i framtiden och minnas tillbaka genom. Ett stort tack till fotograf Johan Gunséus, Umeå, www.gunseus.com som förevigade oss.
Detta enormt vackra foto fylld av så mycket harmoni, kärlek och närhet får avsluta detta blogginlägg.
Ljus och kärlek! /Ulrica
Vilken resa jag gjort detta år! Vem hade kunnat tro att lilla jag skulle få vara med om allt detta. Det har hjälpt mig att växa som människa och inse att alla inklusive jag kan få vara med och hjälpa till i ett större perspektiv. Man behöver inte vara född "kändis" för att få plats. Man kan också ha ett viktigt budskap att förmedla ur sitt hjärta och då kommer möjligheten att dela med sig av det. Jag är så så så otroligt tacksam för mitt liv och allt jag får vara med och uppleva i både glädje och sorg. För allt hjälper mig att växa och fyllas med kärlek och en tilltro till mig själv och livet. Så har du en dröm eller något som du brinner för, tveka aldrig att våga ta plats och uttrycka det som vill komma ut ur dig och förmedlas till din omvärld. Alla människor är viktiga och alla har något att bidra med. Det gäller bara att våga ta steget och göra det som hjärtat vill att man ska göra, oavsett vad det är. Det viktigaste är att man gör det av kärlek till sig själv och till sin omvärld.
Att få göra denna intervju var så roligt och intressant och verkligen ett bollande fram och tillbaka, tills både reportern Frida Anter och jag var nöjda. Några veckor efter att vi var klara mailade jag henne och bad att få texten som den skulle se ut i tidningen. Dock glömde jag bort att läsa den direkt och gjorde det inte förrän i augusti, varvid jag insåg att de fortsätter att göra förändringar efter det som jag trodde var något vi var överens om. Detta har medfört att jag inte riktigt känner igen mig i det som jag sagt. Då det gått så lång tid sedan vi var klara med intervjun orkade jag inte börja lyfta mina synpunkter igen. Jag känner att jag i det stora hela är nöjd med det som framkom i artikeln och själva grundkärnan av vad jag ville förmedla tagits upp. Sedan skulle jag personligen velat sagt det annorlunda och lyfta så mycket mera men jag förstår att det måste begränsas.
Med hjälp av denna artikel fick jag också möjlighet att få otroligt vackra bilder av mig och min son som jag är så glad och tacksam över och som vi kan ta med oss in i framtiden och minnas tillbaka genom. Ett stort tack till fotograf Johan Gunséus, Umeå, www.gunseus.com som förevigade oss.
Detta enormt vackra foto fylld av så mycket harmoni, kärlek och närhet får avsluta detta blogginlägg.
Ljus och kärlek! /Ulrica
söndag 9 september 2012
Vedic Art
Åhhh vilken helg! Helt fantastisk och så obeskrivbar, något
man måste uppleva. Så länge jag velat gå och lära mig måla och så fick jag så
mycket mer. Åter igen så har jag fått sett mig själv, vem jag är och var jag
sitter fast, vad som begränsar mig och hindrar mig att följa hjärtat och
livsflödet. Isa gav mig den gåvan när hon försvann och denna helg så blev det
ännu tydligare, så nu ser jag verkligen var jag sitter fast och vilka
förändringar jag måste göra. Dessutom har jag fått redskap att träna upp min kreativa
förmåga och kunna tillämpa detta på alla delar av mitt liv, att kunna följa
livsflödet. Tänk vad som öppnas upp nu. Jag känner mig som ett pirrigt barn
dagen innan julafton. Jag känner att jag de senaste veckorna funnit svaren på
mina böner. Nu förstår jag varför mitt liv ser ut som det gör, varför allt är
en kamp och varför jag aldrig når mina drömmar och visioner. Nu vet jag hur jag
skall jobba med mig själv för att ta bort denna spärr, öppna upp och ta emot
kärleken och livet. Inte konstigt man känner sig pirrig, för detta är stort,
stort. Tro mig, jag är sökaren och jag har sökt. Det senaste året har jag
släppt och släppt och åter släppt och då kommer hjälpen, då får man svaren. Jag
har gått igenom själens dunkla natt nu men jag kan se gryningen. Ljuset är på
väg igen och jag är så glad, jag är så lycklig för nu förenas hela jag med mitt
hjärtas visdom. Nu integreras jag och jag börjar bli hel som människa. VILKEN
VÄLSIGNELSE!!! It’s a Hallelujah-moment och den sången har jag gått och nynnat
hela dagen.
Ja, min själ är lycklig, hjärtat har frid och människan i mig börjar känna sig hel och tillfredsställd. Äntligen har jag hittat hem i mig själv. Äntligen har jag fått hjälpen jag behövde. Vilka veckor detta har varit, så mycket sorg och så mycket utveckling. Vilka vägar jag vandrat i mitt liv, vilka redskap jag fått under vägen, vilka underbara människor jag mött som delat med sig av sin kunskap och hjälpt mig att växa, förändras och läka. Tacksamheten är stor.
Ja, min själ är lycklig, hjärtat har frid och människan i mig börjar känna sig hel och tillfredsställd. Äntligen har jag hittat hem i mig själv. Äntligen har jag fått hjälpen jag behövde. Vilka veckor detta har varit, så mycket sorg och så mycket utveckling. Vilka vägar jag vandrat i mitt liv, vilka redskap jag fått under vägen, vilka underbara människor jag mött som delat med sig av sin kunskap och hjälpt mig att växa, förändras och läka. Tacksamheten är stor.
Idag skänker jag en extra famn med kärlek och tacksamhet
till mina underbara lärare som förmedlade denna kunskap till mig denna helg.
Kunskap kan förmedlas på så olika sätt men ni gjorde det med en sådan harmoni,
balans och kärlek, så visdomen blev så stark och påtaglig men kom ändå till en
på ett mjukt och kärleksfullt sätt. Tack Sandra och Linda på CREANOVA.
Vill ni på allvar ha personlig utveckling prova Vedic Art.
Vedic Art är inte bara målning. Vedic Art går att införliva på samtliga delar
av ditt liv och hjälper dig att se dig själv och hur du ska komma vidare i din
personliga utveckling mot ett mera kärleksfullt och harmoniskt liv. Vedic Art
hjälper dig att komma i kontakt med kreativiteten i dig själv och integrera det
på alla plan av ditt liv. När man låter kreativiteten flöda ur hjärtat och
använder det praktiskt till att förverkliga sina drömmar och visioner, det är
då magi sker. Man är sann mot sig själv, sann mot hjärtat och det skänker en sådan
enorm tillfredsställelse i hela ens existens.
För er som har möjlighet att åka till Örnsköldsvik rekommenderar jag varmt CREANOVA, här kommer en länk till deras hemsida www.creanova.nu och facebooksida https://www.facebook.com/pages/CreaNova/400551043331754. För er som bor för långt bort, lägger jag här ut en länk till hemsida med information om lärare och kurser. http://www.vedicart.se/ TA CHANSEN!!! Du kommer inte att ångra dig!
Vill ni veta mer om Vedic Arts grundare och uppkomsten av denna konstform gå in på denna länk http://vedicart.com/om-vedic-art/#curtkallman
Ljus och kärlek!
/Ulrica
fredag 7 september 2012
Tid i förändring
Det är mycket helande som sker nu med oss människor och med helandet så tvingas vi också möta mycket av våra rädslor och gå igenom många svåra känslomässiga händelser. Enligt den kinesiska läran så är det här året, ett år av fysiska yttre förändringar. Detta har jag verkligen blivit varse om dels hur jag själv förändras fysiskt men även de yttre förändringar som pågår i mitt liv. Många själar som lämnar jorden nu, djur som människor, som en del av att vi som blir kvar ska kunna gå in i det nya. Jobbigt är det när de som man älskar måste gå vidare, speciellt när det blir för tidigt när man ser till åren. Många gånger förstår man inte meningen med de förändringar som sker och man kan uppleva känslor av ilska och bitterhet. Det är ok att känna alla känslor som kommer. Jag tror att jag gick igenom hela känsloregistret efter jag tog bort Isa, till och med lättnad, då mina skuldkänslor över att inte ha räckt till hela tiden gjorde sig påmind. Så alla känslor kan komma och man skall tillåta dem. Känna dem och släppa. Gråta och sörja.
I tider som denna är det viktigt att också påminna sig om att det just finns en mening med allt som sker än fast vi just i stunden inte kan se det. Att mitt i sorgen tillåta sig känna glädjen och tacksamheten över det som varit men också inse att nu släpper jag taget för nu ska något nytt in i mitt liv. Kärleken vill att vi ska växa av kärlek och ur kärlek och det är just de svåra stunderna som får oss att göra det. För det är de svåra stunderna som gör oss medvetna om oss själva, livet, tacksamhet, kärlek, glädje och allt annat som vi tar för givet när livet går sin gilla gång.
Vår sista vecka tillsammans innan Isa blev sjuk, så hade det börjat dyka upp tankar på en ny hund i mitt liv. Jag har alltid sagt att min nästa hund ska bli en labrador och dessutom har jag känt att det kommer att bli en hane. Dessutom har jag nu börjat finna föreningar och intressen som jag skulle vilja aktivera mig i tillsammans med en hund, så visionerna på framtiden och vad jag skulle vilja göra började dyka upp den veckan. Samtidigt så sa jag till Isa -men du ska vara kvar i mitt liv ändå, glöm inte det! Nu är det ju inte jag som bestämmer, så det blev inte så.
Igår var vi ner till havet. Jag går motvilligt ner dit numera då det var min och Isas plats och den är så mycket förknippad med henne. Igår gick vi ändå dit och då upptäcker jag att min grannes båt draggat och ligger och slår mot bryggan. Det har blåst 20 m/s de senaste dagarna så det kunde ha slutat illa för den båten. Vi promenerade hemåt och jag gick in och berättade för grannen att han måste gå ner och ta reda på båten innan den går sönder. Berättar samtidigt att vi varit tvungen att ta bort Isa för 2½ vecka sedan. Samtalen löper och helt plötsligt säger Lars, - jag blev erbjuden att ta en 4-årig labrador hane för omplacering pga allergi i hemmet. Lars och Barbro har precis tagit bort sin spets. Kanske det är något för dig, säger Lars.
Plötsligt faller allt på plats, varför alla dessa visioner och drömmar dykt upp den där sista veckan, varför det blev ett så snabbt slut med Isa. Det nya är på väg nu och innerst inne i mig så visste jag allt det här. Mitt hjärta har sedan månader tillbaka skickat mig viskningar och bilder på vad som komma skulle och i mitt hjärta så visste jag att Isa inte kunde följa med mig in i det nya. Hon kom till mig för att förbereda mig för det nya och nu är det nya på väg och då är det dax att säga farväl och välkomna framtiden.
Sorgen är lika stor ändå än fast hjärtat vet och sorgen är för de flesta människor ännu större när det gäller att förlora en mänsklig själ. Jag har alltid varit annorlunda där för jag har klarat av att förlora människor i mitt liv bättre än mina djur. För mig är det själar jag har i mitt liv, människor eller djur, vissa står en närmare oavsett den form man intagit, så sorgen varierar beroende av själen som försvinner. Mina djur har varit de som kommit med den stora villkorslösa kärleken som givit mig styrkan och kraften. Tyvärr har jag inte haft så många sådana mänskliga själar i mitt liv med denna kärlek och djuren har därmed fått en större plats i mitt hjärta.
Enligt kineserna kommer nästa år att fortsätta med förändringstemat men handla mer om de inre förändringarna. Med tanke på hur detta år varit har jag och min syster sagt att vi ska gå i idé nästa år för att orka med :)) Vi får de prövningar vi orkar med och ska gå igenom, allt för att vi ska växa som kärleksfulla och ödmjuka själar men det gäller att vi ser det och förstår att vi i allt det svåra vi går igenom måste se kärleken och glädjen i det som varit, släppa taget, helas och gå vidare in i framtiden med ett mycket större kärleksfullare, ödmjukare, tacksammare hjärta. För ju mer vi öppnar upp och fyller oss med kärlek, desto mer kärlek och lycka kommer in i vårt liv. Prövningarnas tid är här nu och nu gäller det att verkligen känna tillit och tilltro till det högre och glöm inte, BE OM HJÄLP, när du inte orkar mer, när det blir för mycket, be om hjälp och hjälpen skall komma. De vill att vi ska uppmärksamma att de finns för oss och att vi inte är varelser som lever utan förankring enbart detta liv på denna jord. Vi är inte ensamma, vi är här för att lära och växa och inse att det finns något större som kommer med kärlek och hjälper oss om vi ber om det och vänder oss till dess källa igen.
Lite helande musik att glädjas och sörja till och komma ihåg att vi inte är ensamma och övergivna när någon lämnat oss. Våra älskade finns kvar men i en annan form och fortsätter att fylla oss med Guds kärlek. http://www.youtube.com/watch?v=CmtsJCXspjc
Ljus och kärlek! /Ulrica
onsdag 29 augusti 2012
Att möta sig själv genom smärta
Jag har aldrig tidigare i mitt liv haft så mycket
trollsländor runt omkring mig som jag hade under augusti månad. Vart jag än
gick var de där i min närhet, i skogen, vid havet och hemma runt huset. De till
och med satt på fönsterblecket med huvudet vänt in mot köket, som de sökte min
uppmärksamhet när jag inte var ute.
Trollsländans medicin handlar om Illusion och kunna bryta den illusion
som man lever i, det man inte vågar se hos sig själv, den förnekelse man lever
i.
Plötsligt klipptes
repet av ovanför mitt huvud och jag föll handlöst mot djupt, djupt vatten. När
jag träffade ytan kom smärtan. Kraftfullt väcktes jag samtidigt som jag sjönk
mot botten i det mörka djupet. Kallt och mörkt och livet sakta lämnade mig.
Paralyserad av chocken, vilsen i mörkret lämnade livskraften min kropp och jag
fylldes med en stor hopplöshet och meningslöshet. Hur gör jag nu? Vad gör jag nu?
Vem är jag? Hur tar jag mig ur detta? Vill jag det? Kan jag det? Plötsligt
förses jag med flythjälp och sakta men säkert stiger jag tillbaka till ytan.
Åter tar jag ett stort andetag av livsenergi och inser att jag kommer
att överleva. Det kommer att ta tid innan jag igen lyfter ovanför
ytan, tills att jag kan känna friheten och lättheten i att leva. Tills dess ligger jag här, guppandes vid ytan och inväntar kraften som skall få
mig att lyfta. Förhoppningsvis denna gång, hittar jag det inom mig själv, så att jag kan bära mina egna vingar.
Döden är aldrig rolig när den kommer men de flesta gångerna
kan jag möta den direkt med förståelse och tacksamhet för det som varit. Denna
gång kom den med en läxa av andligt och personligt växande och blev väldigt
smärtsam på så många plan. Sorgens alla faser har jag gått igenom på några dagar;
total chock, floder av tårar, apati, panikångest, skuldkänslor ”varför gjorde jag inte det och varför
gjorde jag så”, apati, gråt, ilska, självanklagelse och vilsenhet. För mig
är det så viktigt att förstå, viktigt att se meningen med det som sker för att
kunna förändra och förbättra. Innan jag ser meningen kan jag drivas till
vansinne och jag rannsakar mig själv från topp till tå, inifrån och ut, utifrån
och in.
Denna gång tvingade kärleken mig att se mig själv, mitt
verkliga sanna jag för den jag verkligen är. Tvingade mig att se alla de
projiceringar som jag gömmer mig i. Kärleken tvingade mig att se och erkänna
att så här har jag varit, denna är jag och så här lever jag mitt liv. Kärleken
visade mig hur jag förnekade mitt sanna jag, försakar mig själv. När man gör
det lever man med en konstant konflikt inombords som skickar ut och drar till
sig spänningar och konflikter från den yttre världen. Varför lever jag då med denna
konflikt, jag med mitt stora hjärta som inte vill något annat än att hela
världen ska må bra och flöda av kärlek.
Därför jag missat det viktigaste; Kärleken
till mig själv! Det hela landade efter att jag bett änglarna hjälpa mig att
se och förstå. Budskapet kom
dagen efter med orden; Those who love
them self can give love!
Jag har hela livet haft sådan kärlek I mitt hjärta men ändå
har något hindrat mig att flöda denna kärlek och frikostigt dela med mig av den
till de jag älskar och övriga jag möter i min omvärld. Nu förstår jag varifrån
drivkraften kommer och vad som fattas mig; styrkan att följa mitt hjärta samt
att kunna ta emot den kärlek och stöd som kommer till mig från min omvärld. Jag
har också fått se mönstren som skapat detta och vilka karmiska mönster jag bär
på. Konflikten av att inte vara sann mot mig själv gjorde mig frustrerad,
skapade negativa spänningar som i sin tur skapade ett motstånd och en
frånstötande energi. Jag kunde inte ta emot kärlek för jag kände mig inte värd
att ta emot den. Att leva på detta sätt dränerar en totalt på all livskraft och
livsenergi.
Att älska sig själv handlar om att kunna göra det trots det
förflutna och alla fel och brister man har. För jag är människa och är här för
att lära, så jag är inte perfekt än fast jag vill vara det. Att älska sig själv
handlar om att ge sig själv den tid man behöver ensam eller med de som man vill
vara med. Att älska sig själv handlar om att göra det aktiviteter och ha de
sysselsättningar som man vill ha och som hjärtat längtar efter. Att älska sig
själv handlar om att vara sann mot sig själv och sitt hjärta. Att älska sig
själv handlar om att kunna se både sina bra sidor och mindre bra sidor samt ge
de bra sidorna näring och uppmuntran så de frodas men även fylla de mindre bra
sidorna med kärlek och skapa de förändringar i sig själv som man vill se. Att
älska sig själv kräver personligt mod och styrka. Jag hade inte det men Gud
skickade mig kärleken manifesterad i fysisk form, som bar mig tills jag var
redo att se mig själv som den människa jag är, utifrån mina karmiska bördor och
sociala och genetiska arv.
Jag har en tavla på väggen som är målad av underbara
konstnären och healern Maria Lilja, Fredrika. Har fem alster av henne och min
allra första tavla fick jag möta igen nu och arbeta igenom än en gång. Det är
det som är så underbart med hennes helande konstverk, de återkommer med jämna
mellanrum och hjälper en att ta ett ytterligare steg i det personliga och andliga växandet.
”Genom smärta blev
ditt ansikte tydlig för mig”
Genom smärtan
fick jag en bild av vad den felande länken bestod av.
Genom
smärtan såg jag mig själv.
Genom
smärtan såg jag vägen till kärleken och livskraften.
Genom smärtan kan jag nu fortsätta släppa och helas.
För att komma i kontakt med denna smärta var jag tvungen att
förlora min allra bästa vän, min stora kärlek, hon som burit mig under de
senaste sju åren genom glädje och sorg. I skogen och vid havet fann vi vår
frid. Där fick även mina inre konflikter ge vika och avlägsna sig. Våra äventyr
i jakten på skogens guld, våra dagliga promenader, våra tysta stunder vid
trädet vid havet där vi satt och såg örnarna segla fram, våra underbara
vistelser och möten med familjen, ditt fantastiska tålamod och kärlek till oss
alla men framför allt lillkillen som fick din vänskap och trygga närvaro, dina
kloka ögon som var fylld med sån visdom och kraft. Du var med mig i princip
nästan hela tiden under dessa sju år vi fick tillsammans, vid min sida dag som
natt. Du var min tvillingsjäl, du var min själsfrände. Du var mitt allt, precis
som alla gånger vi mötts förut. Du tog en stor bit av mitt hjärta med dig och
den smärtan kommer att leva med mig resten av livet som en ständig påminnelse
om att älska mig själv, leva i nuet och dela kärleken villkorslöst och
lättsamt, precis som du gjorde. Jag
älskar dig i all evighet och hoppas och tror att våra vägar en dag möts igen.
När jag bad dig Gud om hjälp att helas och släppa allt som
hindrade ljuset och kärleken i mitt liv kunde jag aldrig tro att det skulle ske
på detta sätt. Men dina vägar är
outgrundliga och jag kan bara känna tillit och tilltro till att du vet min
styrka och hjälper mig att klara av det som jag skall möta och gå igenom.
”Imse vimse spindel klättrar upp för trå’n.
Ner faller regnet spolar Imse bort.
Upp stiger solen torkar bort allt regn.
Imse vimse spindel klättrar upp igen.”
Ljus och
kärlek! /Ulrica
tisdag 14 augusti 2012
Dödssynderna
Jag har de senaste månaderna börjat fundera mer och mer
kring dödssynderna. För mig har det alltid varit ett religiöst dravel som
använts som hot för att få människor att foga sig. Nu har jag börjat se på
detta annorlunda och utifrån människors behov och begär.
Vi människor har behov, både känslomässiga och fysiska, för
att överleva. Sedan har vårt sinne skapat begär som vi egentligen inte behöver
för att just överleva. Begären tror jag kommer ur att vi människor avskiljt oss
från kärleken i oss, vår sanning om oss själva och om livet. För att döva
känslan av vilsenhet att vi är avskiljda från något större som vi saknar och
längtar efter så skapade vi begär som tröstar oss för stunden.
Själv har jag i detta liv kämpat med maten med den dövade
jag min vilsenhet och sorgen att inte levt det liv som mitt hjärta velat att
jag skulle göra. Två av dödssynderna höll mig fången i maten, njutningen/lustan
samt frosseriet. Kampen har varit stor att frigöra mig från detta men jag har
inte klarat det själv utan jag har fått en enorm hjälp från universum. Nu när
jag frigjort mig kan jag äntligen känna vilka mina behov är och äta det jag
behöver för att överleva. Men kampen är långt ifrån över, för överallt i min
omvärld lurar dessa två dödssynder och jag vet att bara ett felsteg kan få mig
att fastna igen, så det gäller att vara på sin vakt och hela tiden vara sann
mot mig själv och mitt hjärta, inga kompromisser överhuvudtaget.
Ju mer man renar sig och sinnet blir klarare, så blir bilden
av sitt eget liv och omvärlden ett ordentligt uppvaknande. Vad många det är som
sitter fast i dessa dödssynder, fastbojade i sina sinnen och med hjärtan som
sörjer över att förlorat kontakten med den själ som befinner sig i kroppen. Ju
mer fri och friskare man blir desto tydligare blir denna bild, en riktig
mardröm ser man runt omkring sig. Så många vackra själar runt omkring vår jord
som är helt vilsna och fångade i sina begär.
Just nu går mina böner till att den gudomliga kärleken skall
visa mig vägen hur jag kan använda mig själv, min kunskap och klarhet, den
kärlek som nu så kraftfullt växer inom mig, till att hjälpa mina medmänniskor
att frigöra sig från fångenskapen. Att ta sig ur dessa behov och synder är
inget man klarar själv utan man behöver all hjälp man kan få från oss som
frigjort oss men framför allt från alla osynliga kärleksfulla hjälpare vi har
runt omkring oss ovan och på jorden. Bönen är kraftfull och bönen gör verkan.
Tro mig! Sanningen skall göra oss fria och sanningen är kärleken i våra hjärtan
som är direkt i kontakt med den stora universella kärleken som vill att vi ska
leva i kärlek, glädje, harmoni, balans, överflöd och framgång på samtliga plan
av våra liv.
Ljus och kärlek!
/Ulrica
söndag 5 augusti 2012
Att finna sin inre källa av kärlek och kraft
Det är helt fantastiskt hur bönens kraft fungerar och hjälpen kommer till en och på alla möjliga vis. Det har jag verkligen blivit varse om den senaste tiden på alla plan av mitt liv. Idag var jag ute och plockade hjortron och under tiden så hade jag en konversation med mina vänner ute i naturen. Jag har fått till mig från så många håll nu att jag måste hitta min egen källa som fyller mig av kraft och styrka. Som medberoende är detta något helt nytt och jag har inte en aning om vad detta skulle tänkas vara som jag kan ägna mig åt. Jag har funderat mycket kring de råd jag fått hur jag ska komma underfund med detta. Så idag tog jag chansen att be om lite extra hjälp. Nu när jag satte mig framför facebook dök denna bild nedan upp. Notera rubriken, kan man få ett tydligare tecken? Till saken hör att jag fick frågan av min syster igår, - Ulrica, vad tycker du om att göra där tiden bara försvinner? Jag räknade upp några saker, fiska, gå i naturen, odla och skriva. Mina mästarkort har det senaste året otröttligen gett mig den Egyptiska Guden Thoth med ordet Write. Tror att mina hjälpare tycker att jag väldigt trög ibland :)
Jag älskar att skriva och tiden verkligen bara försvinner. För allt jag skriver kommer från hjärtat och jag får verkligen kraft och energi när jag gör detta. Så nu är det väl bara att börja lyssna på vad mina hjälpare försöker visa mig (ofta får jag kortet LISTEN :) tro vad det kan bero på). Bloggandet har varit ett sätt att göra detta men många gånger så blir fokuset på att man vill förmedla något till andra och då hamnar jag igen att göra något för andra och inte för mig själv.
Så nu måste jag nog börja avsätta tid då jag bara sätter mig ner och skriver det som kommer ur hjärtat för min egen skull.
Jag säger som jag sagt så många gånger. Be om hjälp till våra osynliga hjälpare och hjälpen ska komma. Jag upplever detta om och om igen. Jag är så oerhört tacksam över att jag återupptäckt denna fantastiska hjälp som vi människor har, om vi törs öppna våra hjärtan, tro, känna tillit och ta emot.
Ljus och kärlek! /Ulrica
Jag älskar att skriva och tiden verkligen bara försvinner. För allt jag skriver kommer från hjärtat och jag får verkligen kraft och energi när jag gör detta. Så nu är det väl bara att börja lyssna på vad mina hjälpare försöker visa mig (ofta får jag kortet LISTEN :) tro vad det kan bero på). Bloggandet har varit ett sätt att göra detta men många gånger så blir fokuset på att man vill förmedla något till andra och då hamnar jag igen att göra något för andra och inte för mig själv.
Så nu måste jag nog börja avsätta tid då jag bara sätter mig ner och skriver det som kommer ur hjärtat för min egen skull.
Jag säger som jag sagt så många gånger. Be om hjälp till våra osynliga hjälpare och hjälpen ska komma. Jag upplever detta om och om igen. Jag är så oerhört tacksam över att jag återupptäckt denna fantastiska hjälp som vi människor har, om vi törs öppna våra hjärtan, tro, känna tillit och ta emot.
Ljus och kärlek! /Ulrica
lördag 4 augusti 2012
Medberoende
Jag har vikt hela mitt liv till att ta hand om andra
människor och göra deras liv lättare, löst deras problem samt hjälpt dem att hitta nya
vägar. Många gånger har jag själv sedan stått kvar och funderat hur det kommer
sig att jag själv aldrig tar mig någon vart, utan att mitt liv bara står och
stampar på samma ställe. Jag har i mitt personliga liv dragit till mig män som
behövt struktur, som behövt en mamma.
Nu har jag äntligen landat i detta med hela mitt hjärta och
verkligen insett vilka destruktiva mönster jag har som drar till mig så
många svårigheter i mitt liv. Som
medberoende tror man sig ha kontroll på allt, sig själv och sin omvärld. Så när
jag läste om medberoende för ett par år sedan så kände jag igen mig i mycket
men jag tyckte att jag hade kontroll på mig själv och visste vad jag gjorde. Jag fått lära mig den svåra vägen, för om man inte
tar till sig eller uppmärksammar vilka mönster man bär på och skapar de förändringar som behövs kommer universum att göra livet tuffare och tuffare. För än om man
inte är redo för att ta itu med den problematik man lever med så kommer det ändå att
fortsätta ställa till problem och accelerera i sina ”biverkningar”.
När man är medberoende så ger man och ger och ger och ger…..
med innebörden att energiflödet utåt till andra är stort medan energiflödet in
till sig själv är i stort sett obefintligt. Då man hela tiden har sån fokus på
att göra livet bättre för andra och tror sig få en tillfredsställelse i det så
har man också stora svårigheter att ta emot något av någon annan. För mig ledde detta till, som jag skrivit tidigare, ”god natt” för
lite över ett år sedan. Då hade jag gett ”ihjäl” mig både i jobbet och privat,
då fanns det ingen energi alls kvar längre. Min fysiska kropp hade börjat
signalera kraftigare genom att uppvisa tecken på ökad ohälsa och förra året så
tog det även slut känslomässigt och mentalt. En medberoendeproblematik blir
inte bättre av att man är högkänslig som jag är, tvärtom.
Nu har jag haft ett år av starkt helande att bli medveten om
alla de mönster som gjort att jag hamnat där jag gjort. Jag kommit till
uppbyggnadsfasen av mitt liv, att hitta mig själv, vem jag är och vad jag
älskar. Jag har från flera håll fått till mig orden – vad älskar du att göra? Till en början var
dessa ord för mig svåra att förstå och jag hela tiden bara återkom till, att
hjälpa andra. Mönstren är så starkt inrotade att det är skrämmande, för jag har
inte en susning vem jag är och vad jag älskar. Doreen Virtue skrev på Facebook i dag ”Do what you love and the money will follow”. Jag vet inte vad jag älskar att göra, förutom att vara ute i naturen och om jag inte vet detta, hur ska jag kunna hitta min passion som kan ge mig den ekonomi som möjliggör för mig att verkligen ta itu med allt i mitt liv, få tillbaka min frihet igen? Så för att få ordning på mitt liv måste jag nu ta reda på
vad som ger mig kärlek, vad som fyller mig med energi. Men jag har inte blekaste
aning för jag är så van att fylla och se andras behov och inte mina egna.
Till er som känner igen er i detta och förstår att ni har ett medberoendeproblem eller känner någon som lever med detta, så rekommenderar jag att ni läser boken
Bli fri från ditt medberoende -
sluta kontrollera andra, börja
bry om dig själv
av Melody
Beattie,
kostar 170 kr på Adlibris http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172975342
Jag läste min senast för 2 veckor sedan och då landade jag äntligen i hjärtat vilken problem detta skapade i mitt liv och vilka förändringar jag måste göra. Sedan sålde jag iväg boken som ett tecken på att nu är detta klart och jag släpper det för att leva balanserat och kärleksfullt med tyngdpunkten på mig i själv resten av mitt liv.
Jag läste min senast för 2 veckor sedan och då landade jag äntligen i hjärtat vilken problem detta skapade i mitt liv och vilka förändringar jag måste göra. Sedan sålde jag iväg boken som ett tecken på att nu är detta klart och jag släpper det för att leva balanserat och kärleksfullt med tyngdpunkten på mig i själv resten av mitt liv.
Glöm
inte att be dina fantastiska hjälpare ovan och på jorden om hjälp för att kunna ta dig ur detta. Som medberoende tror man sig fixa allt själv men det gör
man inte och det första steget till tillfrisknande är att öppna upp och lära
sig ta emot hjälp från sin omvärld.
Ljus
och kärlek! /Ulrica
måndag 30 juli 2012
World Society for the Protection of Animals/WSPA
Såg reklam för denna organisation på TV alldeles nyss och den fastnade i hjärtat så jag förstår att de gör ett bra arbete och har ett viktigt arbete framför sig. Ser mycket reklam inslag om insamlingar av olika slag men oftast är det inget som stannar kvar men denna gjorde det och då brukar det vara något som jag ska slå ett slag för.
Gå in och stöd dem och skänk en hundring i månaden, inte mycket för den enskilde människan men vi alla tillsammans kan ge ett stort bidrag till ett otroligt viktigt arbete. Djuren är här för vår skull och hjälper oss att växa som människor men i stället för att behandla med den respekt och kärlek som de förtjänar så får de ha många svåra och hårda liv. De är kärleken i sin renaste form och det är nu dags och vår tur att ge tillbaka denna kärlek både till djuren och naturen och mitt hjärta talade till mig att det här var en bra organisation att stödja.
Länk till deras hemsida http://www.wspa.se/
De har även en facebook-sida https://www.facebook.com/WSPASverige
Ljus och kärlek! /Ulrica
Länk till deras hemsida http://www.wspa.se/
De har även en facebook-sida https://www.facebook.com/WSPASverige
Ljus och kärlek! /Ulrica
fredag 27 juli 2012
DELFINEN – i det stora havet
Idag när jag jobbade var jag på affären med min brukare. I
filmhögen fastnar mina ögon på en film och jag känner direkt att den måste jag
ha och jag är den som aldrig brukar köpa filmer för jag tycker det bara är
slöseri med pengar. Filmen heter DELFINEN – i det stora havet och är baserat på
en bästsäljande barnbok av författaren Sergio Bambarén.
Budskapet är helt fantastisk, om att följa sitt hjärta och
sina drömmar trots omvärldens motstånd. Att hitta den sanna meningen med sitt
liv. Om att bryta sig ur regler och måsten som socialiseringen fostrat oss i
samt att ge sig ut och möta sina rädslor och hänge sig åt lek och glädje. ATT LEVA! Trots alla faror som finns runt
omkring oss.
Jag är så himla glad och lycklig att jag fick till mig denna
film och hela vår familj har sett den i kväll. Den är för alla vuxna som barn.
Yngre barn behöver ha sällskap då det är lite otäckare scener ibland som visar
på kraften att möta sin rädsla och vad som kommer ur det om man gör det. Den
kommer att lära min son att följa sitt hjärta och sina drömmar och att det är
den rätta vägen och jag kommer att uppmuntra honom till detta precis som jag
önskat att mina föräldrar gjort för mig.
Filmen har allt som vi nu ska lära oss igen, att ta kontakt
med vårt hjärtas vägledning och känna tillit att våra liv kan bli så mycket
bättre om vi följer det som hjärtat säger till oss. Att det finns en högre
kärleksfull kraft som vill visa oss vägen genom vårt hjärta till ett mycket mer
kärleksfullt, lyckligt och innehållsrikt liv.
Vi indigobarn och kristallbarn som alltid stått utanför
normen och gått våra egna vägar och slagits för vår rätt att vara den vi är med
en tro på en mer kärleksfull och tillåtande värld, kommer att känna igen oss så
mycket i denna film. Det gjorde jag.
Den kan egentligen inte i ord beskrivas utan man måste se
den med sina ögon och känna in budskapet i sitt hjärta. Så tveka inte – SE DEN! Se den själv oavsett ålder, se den
med dina barn och barnbarn. Lär ut sanningen om livet och hur det ska levas.
Jag köpte min på Ica för 59 kr men den kan också köpas på
Ginza för 49 kr. http://www.ginza.se/product/Delfinen-i-det-stora-havet/322384/
Ljus och kärlek! /Ulrica
fredag 29 juni 2012
Generositet ur kärlek utan egoism
En ny våg av generositet sveper nu fram bland oss människor. Ett resultat av det helande och hjärtöppning som skett de senaste månaderna. Själv har jag nu börjat landa i det och inser med hela mitt hjärta att jag måste ut bland människorna och dela med mig av den kunskap och förmågor jag har.Jag har varit inne på denna linje länge men det har alltid bromsats av den ekonomiska aspekten.
Allt det vi ger av oss själva med kärlek och utan krav på motprestation kommer tillbaka till oss i mångfald.
Pengarnas storhetstid som maktmedel börjar gå mot sitt slut. Det har styrt oss länge men nu när hjärtenergin öppnats upp kraftfullt, börjar vi människor förstå, att vi kan få allt vi behöver om vi med kärlek och glädje delar med oss av det vi kan avvara. Lagen om attraktion, det vi ger ut kommer tillbaka i mångfald. Det innebär inte att vi måste få tillbaka samma som vi gett ut, utan vi får tillbaka i överflöd det som vi själva behöver för att leva och vara lyckliga.
Vad har jag då som jag kan dela med mig av? Jag älskar att baka men då jag själv inte längre kan äta det jag skapade, så lade jag bakandet på hyllan (en egoistisk handling). Varför ska jag göra det, när jag kan baka och dela med mig till min omvärld. Om jag inte kan uppleva kärleken i det, kan väl min omvärld få göra det. Det är ju lika viktigt som min egen lycka och njutning i det, för mig är det egentligen bakandet som är det viktiga. Det är i det som jag får min lycka och njutning och kan jag sprida den känslan till människor runt omkring mig, då är väl det hela fulländat.
Dessutom älskar jag Reiki energin för den ger så ofantligt mycket kärlek och hjälp i mitt liv. Jag är utbildad Reiki master, så jag kan kanalisera och lära ut denna fantastiska kärleksfulla energi. Även här har jag inte fortsatt med det för jag har inte fått ihop det med att ta betalt för det. Varför ska jag måste ta betalt? Det viktigaste är väl att människor får glädje och hjälp av den. Dessutom får jag så otroligt mycket av energin själv när jag kanaliserar den till någon.
Med detta menar jag inte att man själv ska måsta gå back å det som man gör. Men det behöver väl inte finnas en ekonomisk vinning med det hela. Om jag bakar kan jag begära det som ingredienserna kostar eller om jag åker hem till någon och ger Reiki, få betalt vad bensinen kostar för mig att köra dit.
När allt börjat rulla och man lever sitt lev i och genom en villkorslös generositet som man ger ut och får tillbaka lätt, av kärlek och i mångfald. Då tror jag att man även kan utesluta att ta betalt överhuvudtaget. Det är min tro och förhoppning.
Arbeten kan vi ha som vi älskar och ger oss en grundinkomst, för den behöver vi än så länge. Men vi har sådana fantastiska gåvor som vi besitter, var och en av oss, som vi inte fullt ut delar med oss av till vår omvärld.
Vilka gåvor och egenskaper har du som du skulle kunna dela med dig av till människor i din närhet?
Tänk vad mycket gott du skulle kunna göra med lite generositet och kärlek! En handling som säkert skulle betyda så enormt mycket för den som erhåller det.
TACK! till min älskade syster Emma som nu också är min lärare, mentor och stöd i min process att hela och öppna mitt hjärta fullt ut samt lära mig på nytt hur vi ska agera och leva på denna planet för allas bästa!
Love You!!!!
Ljus och kärlek! /Ulrica
Allt det vi ger av oss själva med kärlek och utan krav på motprestation kommer tillbaka till oss i mångfald.
Pengarnas storhetstid som maktmedel börjar gå mot sitt slut. Det har styrt oss länge men nu när hjärtenergin öppnats upp kraftfullt, börjar vi människor förstå, att vi kan få allt vi behöver om vi med kärlek och glädje delar med oss av det vi kan avvara. Lagen om attraktion, det vi ger ut kommer tillbaka i mångfald. Det innebär inte att vi måste få tillbaka samma som vi gett ut, utan vi får tillbaka i överflöd det som vi själva behöver för att leva och vara lyckliga.
Vad har jag då som jag kan dela med mig av? Jag älskar att baka men då jag själv inte längre kan äta det jag skapade, så lade jag bakandet på hyllan (en egoistisk handling). Varför ska jag göra det, när jag kan baka och dela med mig till min omvärld. Om jag inte kan uppleva kärleken i det, kan väl min omvärld få göra det. Det är ju lika viktigt som min egen lycka och njutning i det, för mig är det egentligen bakandet som är det viktiga. Det är i det som jag får min lycka och njutning och kan jag sprida den känslan till människor runt omkring mig, då är väl det hela fulländat.
Dessutom älskar jag Reiki energin för den ger så ofantligt mycket kärlek och hjälp i mitt liv. Jag är utbildad Reiki master, så jag kan kanalisera och lära ut denna fantastiska kärleksfulla energi. Även här har jag inte fortsatt med det för jag har inte fått ihop det med att ta betalt för det. Varför ska jag måste ta betalt? Det viktigaste är väl att människor får glädje och hjälp av den. Dessutom får jag så otroligt mycket av energin själv när jag kanaliserar den till någon.
Med detta menar jag inte att man själv ska måsta gå back å det som man gör. Men det behöver väl inte finnas en ekonomisk vinning med det hela. Om jag bakar kan jag begära det som ingredienserna kostar eller om jag åker hem till någon och ger Reiki, få betalt vad bensinen kostar för mig att köra dit.
När allt börjat rulla och man lever sitt lev i och genom en villkorslös generositet som man ger ut och får tillbaka lätt, av kärlek och i mångfald. Då tror jag att man även kan utesluta att ta betalt överhuvudtaget. Det är min tro och förhoppning.
Arbeten kan vi ha som vi älskar och ger oss en grundinkomst, för den behöver vi än så länge. Men vi har sådana fantastiska gåvor som vi besitter, var och en av oss, som vi inte fullt ut delar med oss av till vår omvärld.
Vilka gåvor och egenskaper har du som du skulle kunna dela med dig av till människor i din närhet?
Tänk vad mycket gott du skulle kunna göra med lite generositet och kärlek! En handling som säkert skulle betyda så enormt mycket för den som erhåller det.
TACK! till min älskade syster Emma som nu också är min lärare, mentor och stöd i min process att hela och öppna mitt hjärta fullt ut samt lära mig på nytt hur vi ska agera och leva på denna planet för allas bästa!
Love You!!!!
Ljus och kärlek! /Ulrica
torsdag 28 juni 2012
Bibeln ur ett nytt perspektiv
Hela mitt liv har jag känt ett stort motstånd mot det
kristna ordet och därmed även Bibeln. Det har för mig stått för ett stort
förtryck och maktmedel att få människor rädda och samlas tillsammans i rädsla
och inte av kärlek.
Härom veckan var jag på återvinningen och skulle lämna saker
och vid tidningscontainern ligger en svart gammal Bibel uppe vid instoppet. Jag
förstod direkt att detta var ett tecken till mig, så jag tog med den hem.
Den senaste veckan har jag börjat använda mig av den. När
jag behöver vägledning så ber jag om det och sedan slår jag bara upp en sida i
min Bibel. Jag har fått en väldigt stark och kraftfull vägledning på detta sätt.
Guds ord finns där i, Guds kärleksfulla ord, för Gud är kärleken i sin renaste
form och energi och inte någon människa. När jag började förbise alla de hot
som uttrycks i bibeln, som är människan ord, inte den Gudomliga kärlekens ord,
så finns det ett uppsjö av fantastisk vägledning och hjälp däri. Bibeln
fungerar lika bra, om inte lite bättre, som den vägledning man får av
orakelkort och tarotkort. Den är tydligare i sina ord och lättare att förstå
vad kärleken vill upplysa en om.
Så jag vill verkligen rekommenderar alla er andra att ta
till er Bibeln som en stark vägledare av Guds kärleksfulla ord och hjälp. Läs
mellan raderna och hoppa över hoten. Fokusera på det i texten som drar till sig
din uppmärksamhet, för däri har du svaret på dina frågor och böner.
Jag hoppas att någon en dag törs ta sig modet och skriva om
Biblen ur dess sanna jag, kärleken och uttrycka det Gudomliga ordet på ett
kärleksfullt sätt och inte på det skrämmande sätt som det görs idag. Det är dags att ta till sig Gud och kärleken
ur dess sanna essens och på allvar läka ur denna kraft.
Doreen Virtues vägledning för denna vecka, ons-tors, var New
Partner. Nu vet jag vem min ny partner är, den gudomliga kärleken genom Bibelns
ord.
Ljus och kärlek! /Ulrica
onsdag 27 juni 2012
Gabriellas sång, om frihet, kärlek, hopp, längtan och styrka
Denna sång ger mig den styrka och kraft jag nu behöver för att hitta tillbaka till mig själv igen.
Just nu är den inte Gabriellas sång, just nu är det Ulrica's sång!
Lyssna och njut!
http://www.youtube.com/watch?v=FIRHaUYq_cg&feature=related
Ljus och kärlek! /Ulrica
Just nu är den inte Gabriellas sång, just nu är det Ulrica's sång!
Lyssna och njut!
http://www.youtube.com/watch?v=FIRHaUYq_cg&feature=related
Ljus och kärlek! /Ulrica
söndag 24 juni 2012
Visdomsord av Prinsessan Diana
Måste dela dessa underbara ord som jag hittade på Facebook. Så synd att denna kärleksfulla själ inte kunde stanna hos oss så länge men hennes popularitet bland människor visade på vilken enorm kärlek hon bar på inombords, till sig själv, sin omvärld och livet.
Mitt skrivande kommer att ligga nere ett tag nu under sommaren. Nu ska jag mest vara ute och ta in ljuset samt göra en massa förändringar i mitt liv. Men om det dyker upp något som jag känner är viktigt att delge ge er, mina underbara medmänniskor, så kommer jag att skriva ner det och lägga ut det.
Ha en underbar sommar, njut och var rädd om er!
Ljus och kärlek! /Ulrica
Mitt skrivande kommer att ligga nere ett tag nu under sommaren. Nu ska jag mest vara ute och ta in ljuset samt göra en massa förändringar i mitt liv. Men om det dyker upp något som jag känner är viktigt att delge ge er, mina underbara medmänniskor, så kommer jag att skriva ner det och lägga ut det.
Ha en underbar sommar, njut och var rädd om er!
Ljus och kärlek! /Ulrica
onsdag 13 juni 2012
Global meditation den 20 juni 2012
Har anmält mig, gör det du också! Var med att förändra den här världen med positiva tankar och känslor samt skicka helande energi till allt levande.
Ljus och kärlek! /Ulrica
Ljus och kärlek! /Ulrica
Dödsångest
I veckan
har fått uppleva hur det är när kroppen slutar fungerar som den ska och
känslorna och tankarna som kommer ur detta. Jag har en cysta på halsen som
växer från sköldkörteln. Var och kollade upp den på kirurgen i början av april
och skulle tillbaka på återbesök efter tre månader. Läkarna hade en förhoppning
att den skulle gå tillbaka av sig själv som dessa cystor oftast gör men min har
fortsatt att växa. Den senaste månaden har jag även börjat få svårigheter med
maten och att den fastnar i matstrupen ibland om den inte är tillräckligt
tuggad.
I
söndags skulle jag äta lunch och så slank det ner en gurkbit som jag inte han
tugga klar ordentligt. Kände att den fastnade i höjd med cystan, ringde
sjukvårdsupplysningen och fick rådet att avvakta några timmar. På em kändes det
bättre, så jag åt lite mat på kvällen och efter det blev jag jätte dålig. En
stor klump i halsen samt att det växte nere i bröstet och det tryckte på hela
tiden, som jag ville rapa men det kom inget. När detta tryck kom så fick jag
varken ner eller upp syre och det blev som tvärstopp i andningen. Senare på
kvällen var det så jobbigt så jag tog bilen och åkte till sjukhuset.
Tillbringade hela natten där, kom hem efter 3 på morgonen.
På vägen
hem så upplevde jag fortfarande väldigt starka obehagskänslor med ett stort
tryck över bröstet och klumpen i halsen. Det var precis som kroppen höll på att
kväva sig själv. I den stunden på vägen hem insåg jag, att detta är en känsla
som jag upplevt många gånger tidigare. Detta är känslan som jag har ångest
inför när jag tänker på den dagen jag ska dö. Jag är inte rädd för döden i sig
men jag är otroligt rädd för själva dödsögonblicket. I mitt hjärta så vet jag
att detta är det som jag så många gånger har upplevt just när jag dött i mina
tidigare liv. Känslan av maktlösheten, paniken och känna hur andningen blir
sämre och sämre och man får varken luft ut eller in. Det tar bara stopp och det
är då man dör. Som tur för mig så var dessa upplevelser kortvariga och kunde
börja andas igen.
Det finns flera orsaker till att detta hände, just nu.
1.
Att
jag skulle få hjälp med cystan tidigare och avlägsna den. Akuten skickade en
prio 1 till kirurgen, så jag skulle få komma på återbesöket mycket tidigare och
se vad vi ska göra med den.
2.
Fritt
flöde av livsenergin. Att få kontakt med min dödsångest och rädsla och lära mig
släppa taget om det och tillåta det som sker att ske är ett viktigt steg att
avlägsna mitt kontrollbehov ännu mera och tillåta livet att flöda obehindrat.
3.
Läka
och släppa allt det gamla som jag bär på i mitt hjärta och min själ. Jag håller
nu på med ett enormt helande av mina känslor och mitt hjärta. Prövningar kommer
att dyka upp allt eftersom så jag kan släppa och läka all rädsla som blockerar
mig.
4.
Förändring
av kosten och ätandet. Efter denna händelse kan jag knappt äta och varje gång
jag äter så vill det fastna mat i halsen eller så blir jag jätte dålig med ett
enormt tryck i bröstkorgen som den vill sprängas. Jag har tidigare bett om hjälp när det
gäller ätandet för jag klarar inte av själv att ställa om kosten som jag önskar och
sluta med mitt okynnes ätande. Så detta ser jag som ett svar på mina böner
att förändra detta helt och fullt. Annars kommer det att bli mycket obehag för
mig.
Allt
det jag beskriver har jag bett om hjälp med i mina böner, dock inte att det skulle ske på
detta sätt men man får den hjälp man behöver för att göra de förändringar som
man vill. Det gäller bara att man kan ställa sig utanför själva situationen och
på ett objektiv sätt se, varför sker detta och vilken hjälp får jag av denna
händelse. Något som jag börjar vara en liten expert på numera, efter allt jag
varit med om i mitt liv. Antingen så ser man det positiva i det hela och
förändras eller så ger man upp, blir maktlös och bitter resten av sitt liv. För
mig är valet inte svårt, för mig handlar det om att överleva och göra mitt liv
bättre och bättre för varje dag som går. Utvecklas, förändras till ett bättre
och lyckligare välmående. Så de prövningar ni har i livet, ställ er utanför
situationen och se vad vill livet hjälpa er med genom detta. Vad behöver du förändra och släppa men framför allt vilken rädsla har dragit till dig det här.
Gå in i rädslan och möt den, släpp den och känn friheten i din själ, hjärta,
känslor och tankar.
Det är
healing på hög nivå!
Ljus och
kärlek till era liv! /Ulrica
söndag 10 juni 2012
Skogens drottning!
Isa och jag fick en väldigt kort kvällsprommis. När vi kom bort på hygget, vänder jag blicken in i skogsbrynet ca 50 m in och inser att den där silhuetten har jag inte observerat där förut. Så är det att vara HSP, man ser allt, inget undgår en. Blev så glad att se min numera vän Älgen. Oftast så känner jag hur de står och ser på oss när vi passerar utan visuell kontakt.
Mitt glädjen så blev det tvärstopp och jag kände att nu är det inte ok för mig att fortsätta längs vägen än fast den inte passerar där hon stod. Hon stod still och följde varje rörelse som jag tog. Vanligtvis alla älgar jag mött hittills brukar kolla in en och sen så springer de, inte denna. När jag vände mig om och går tillbaka så ser jag i ögonvrån att hon rör sig försiktigt framåt. Då stannar jag igen och vänder mig om, det samma gör hon. Det var en äldre ko, så då inser jag ganska snabbt att hon har en årskalv i närheten. Med snabba steg pinnar jag iväg hemåt, tur att vinden kom från rätt håll, så jag hann få fast Isa innan hon kände vittringen.
Det var tillräckligt med spänning för en vecka sedan när Isa drog iväg och jagade en grävling. Såg hur hon skulle komma tillbaka med knäckta ben :( kanske inte den positivaste och bästa visualiseringen men ibland tar rädslan över när det gäller de som står en närmast. Jag är oerhört tacksam över den kontakt jag skapat med naturen och kan se signalerna som kommer till mig, så jag inte stör mer än nödvändigt och därmed inte utsätter mig själv för fara heller.
Jag blir så fascinerad av dessa mödrar som vaktar sina barn med sån kraft, styrka och oräddhet. Jag känner igen mig själv så starkt i det, då jag vet att när det kommer till min son skulle jag offra livet på ett kick om det behövdes och försvara honom med alla medel som krävdes. Så våra instinkter som föräldrar har vi stor gemenskap med våra djurvänner och läromästare.
Älgen kommer med stolthet och självförtroende som medicin, så jag förstår att hon kom för att fylla mig med det inför kommande vecka, då jag ska utmana mig själv på några känslomässiga blockeringar som ger mig stor ångest men hindrar min frihet och måste avlägsnas.
Tack älskade Mor Älg, som kom med den feminina styrkan och kraften till mig, så att jag nu kan klara av det jag nu måste göra i mitt liv, för mig själv och mitt barn.
Tänk vilka enorma gåvor och hjälp vi får av våra medlevare.
Ljus och kärlek! /Ulrica
Mitt glädjen så blev det tvärstopp och jag kände att nu är det inte ok för mig att fortsätta längs vägen än fast den inte passerar där hon stod. Hon stod still och följde varje rörelse som jag tog. Vanligtvis alla älgar jag mött hittills brukar kolla in en och sen så springer de, inte denna. När jag vände mig om och går tillbaka så ser jag i ögonvrån att hon rör sig försiktigt framåt. Då stannar jag igen och vänder mig om, det samma gör hon. Det var en äldre ko, så då inser jag ganska snabbt att hon har en årskalv i närheten. Med snabba steg pinnar jag iväg hemåt, tur att vinden kom från rätt håll, så jag hann få fast Isa innan hon kände vittringen.
Det var tillräckligt med spänning för en vecka sedan när Isa drog iväg och jagade en grävling. Såg hur hon skulle komma tillbaka med knäckta ben :( kanske inte den positivaste och bästa visualiseringen men ibland tar rädslan över när det gäller de som står en närmast. Jag är oerhört tacksam över den kontakt jag skapat med naturen och kan se signalerna som kommer till mig, så jag inte stör mer än nödvändigt och därmed inte utsätter mig själv för fara heller.
Jag blir så fascinerad av dessa mödrar som vaktar sina barn med sån kraft, styrka och oräddhet. Jag känner igen mig själv så starkt i det, då jag vet att när det kommer till min son skulle jag offra livet på ett kick om det behövdes och försvara honom med alla medel som krävdes. Så våra instinkter som föräldrar har vi stor gemenskap med våra djurvänner och läromästare.
Älgen kommer med stolthet och självförtroende som medicin, så jag förstår att hon kom för att fylla mig med det inför kommande vecka, då jag ska utmana mig själv på några känslomässiga blockeringar som ger mig stor ångest men hindrar min frihet och måste avlägsnas.
Tack älskade Mor Älg, som kom med den feminina styrkan och kraften till mig, så att jag nu kan klara av det jag nu måste göra i mitt liv, för mig själv och mitt barn.
Tänk vilka enorma gåvor och hjälp vi får av våra medlevare.
Ljus och kärlek! /Ulrica
Tvillingsjälar, Själsfränder och Karmiska relationer.
Var ute på nätet och sökte på tvillingsjälar och själsfränder. Har förstått innebörden men det har varit lite luddigt, skillnaden dem emellan. Nu hittade jag en bra sida som tydliggjorde detta och jag förstår bättre nu. Jag fick också lära mig mera om karmiska relationerna, så det var kul att jag hittade denna sida.Vill du gå in läsa om Tvillingsjälar, Själsfränder och Karmiska relationer, klicka på länken The Summit Lighthouse
Det är ganska intressant att blicka tillbaka i sitt liv och se vilka typer av själar man mött på livets resa.
Ljus och kärlek! /Ulrica
Det är ganska intressant att blicka tillbaka i sitt liv och se vilka typer av själar man mött på livets resa.
Ljus och kärlek! /Ulrica
lördag 9 juni 2012
Den Fria Själens Självhushåll Blogg
Nu är min andra blogg igång och där kommer jag att skriva om kost, näring, alternativmedicin och hur vi kan leva så enkelt och skonsamt som möjligt för att kunna vara sparsam med jordens resurser och vår miljö.
Välkommen att besöka bloggen på http://dfssjalvhushall.blogspot.com
Ljus och kärlek! /Ulrica
Välkommen att besöka bloggen på http://dfssjalvhushall.blogspot.com
Ljus och kärlek! /Ulrica
fredag 8 juni 2012
Kloka ord från min fina 4-åring
Mamma, det börjar regna snart, annars kan inte blommorna växa! Kom det ur hans mun alldeles nyss. Visst är våra barn så kloka och uppmärksamma på det lilla men ack så viktiga, som sker runt omkring oss.
Idag gjorde vi även premiär på badstranden. Packade leksakerna och drog iväg. Jag i förd vinterjacka och ull filten virad runt mig. När vi kom ut ur gläntan som leder från parkeringen ner till havet, säger denna lilla ängel - Känn doften!!!! Mamma, lukta!!! och visst luktar det underbart, friskt, salt och sjögräs. Vi stod där och bara insöp alla dofter som kom emot oss och insåg att nu är sommaren åter igen här. Vi körde lite fotboll och frisbee en stund för att sedan bege oss ut på klipporna och hoppa från sten till sten. När vi kommer längst ut sätter jag mig ner och sonen fortsätter att hoppa på klipporna och varje gång han kommer tillbaka dit jag sitter skriker han allt vad han kan - Jaaaaaaaaaa! Jag är friiiiii!
Ja, nog är vi fri alltid och nog är vi välsignade med hur vi får leva vårt liv tillsammans han och jag. Denna underbara dag och höra min sons underbara, ärliga känslouttryck, värmde mitt modershjärta. Trots att jag inte kan ge honom så mycket av det andra barn får uppleva, så ger jag nog honom en ovärderlig gåva att vara rädd om under hela sitt liv framöver, friheten! Det tröstar mitt dåliga samvete som tynger mig allt för mycket ibland. Då är det skönt att kunna få vara med om dessa stunder och inse vad han har det bra mitt lilla hjärta.
Love him!
/Ulrica
Idag gjorde vi även premiär på badstranden. Packade leksakerna och drog iväg. Jag i förd vinterjacka och ull filten virad runt mig. När vi kom ut ur gläntan som leder från parkeringen ner till havet, säger denna lilla ängel - Känn doften!!!! Mamma, lukta!!! och visst luktar det underbart, friskt, salt och sjögräs. Vi stod där och bara insöp alla dofter som kom emot oss och insåg att nu är sommaren åter igen här. Vi körde lite fotboll och frisbee en stund för att sedan bege oss ut på klipporna och hoppa från sten till sten. När vi kommer längst ut sätter jag mig ner och sonen fortsätter att hoppa på klipporna och varje gång han kommer tillbaka dit jag sitter skriker han allt vad han kan - Jaaaaaaaaaa! Jag är friiiiii!
Ja, nog är vi fri alltid och nog är vi välsignade med hur vi får leva vårt liv tillsammans han och jag. Denna underbara dag och höra min sons underbara, ärliga känslouttryck, värmde mitt modershjärta. Trots att jag inte kan ge honom så mycket av det andra barn får uppleva, så ger jag nog honom en ovärderlig gåva att vara rädd om under hela sitt liv framöver, friheten! Det tröstar mitt dåliga samvete som tynger mig allt för mycket ibland. Då är det skönt att kunna få vara med om dessa stunder och inse vad han har det bra mitt lilla hjärta.
Love him!
/Ulrica
onsdag 6 juni 2012
Dagens citat
tisdag 5 juni 2012
Lins- och morotsbiffar, Raw Food och Skatteåterbäring
Idag blev den en favorit i repris, lins- och morotsbiffar. Linser och morötter till grund och sedan så tager man vad man haver (sa Kajsa Varg). Underbart goda. Längtar tills jag kan köpa mig en ugn med låga grader, så det kan bli Raw Food biffar.
På tal om Raw Food, så ska fröken Sundqvist denna vecka nu på allvar börja introducera Raw Food på menyn. Den hälsoförbättring som blev med övergången till vegetarisk skall nu toppas, då jag känner hur min kropp bara längtar efter att äta det som är så naturligt som möjligt. Naturligt=Hälsa=Energi=Kärlek
Denna vecka går i förändringens tecken och från Tännstrand i dag hörs dessa ord ljuda
Prisa Gud, här kommer skatteåterbäringen! :)))))))))))
Ljus och kärlek! /Ulrica
På tal om Raw Food, så ska fröken Sundqvist denna vecka nu på allvar börja introducera Raw Food på menyn. Den hälsoförbättring som blev med övergången till vegetarisk skall nu toppas, då jag känner hur min kropp bara längtar efter att äta det som är så naturligt som möjligt. Naturligt=Hälsa=Energi=Kärlek
Denna vecka går i förändringens tecken och från Tännstrand i dag hörs dessa ord ljuda
Prisa Gud, här kommer skatteåterbäringen! :)))))))))))
Ljus och kärlek! /Ulrica
Introduktionskväll i Silva UltraMind ESP Örnsköldsvik
Den 28 juni kommer det att köras en introduktionskväll för Silva UltraMind ESP i Överhörnäs. Rekommenderar er som är intresserade att komma, endast en fikakostnad. Själv kommer jag att vara med och berätta om alla "mirkakel" som inträffat i mitt liv efter att jag gick kursen i mitten av maj. Vill du har mer info om Silva, så kan jag skicka det till dig, alt gå in på www.silvaultramind.se. /Ulrica ♥
INBJUDAN till gratis föreläsning
Varför har vissa människor flyt i livet och andra inte? Vad är skillnaden mellan genier och vanliga människor?
Skulle du vilja leva ett mer hälsosamt liv, komma i kontakt med din intuition och ha mer meningsfulla relationer?
Du kanske vill njuta mer av livet, vara mindre stressad och bli mer kreativ och effektiv?
Vill du öka din inlärningsförmåga?
Allt detta kan du lära dig på en 2,5 dagars kurs i
Silva UltraMind ESP
Kom på en GRATIS föreläsning om den här kursen (endast 30 kr för fika)
Dag Torsdag den 28/6
Tid kl 19.00 – 20.00
Plats Cold Creak Café, Gärdal 145, Överhörnäs
För anmälan, hör av dig till Emma Sundquist 070 275 93 91 eller
Bibbi Annander 070 668 93 89
Välkommen!
INBJUDAN till gratis föreläsning
Varför har vissa människor flyt i livet och andra inte? Vad är skillnaden mellan genier och vanliga människor?
Skulle du vilja leva ett mer hälsosamt liv, komma i kontakt med din intuition och ha mer meningsfulla relationer?
Du kanske vill njuta mer av livet, vara mindre stressad och bli mer kreativ och effektiv?
Vill du öka din inlärningsförmåga?
Allt detta kan du lära dig på en 2,5 dagars kurs i
Silva UltraMind ESP
Kom på en GRATIS föreläsning om den här kursen (endast 30 kr för fika)
Dag Torsdag den 28/6
Tid kl 19.00 – 20.00
Plats Cold Creak Café, Gärdal 145, Överhörnäs
För anmälan, hör av dig till Emma Sundquist 070 275 93 91 eller
Bibbi Annander 070 668 93 89
Välkommen!
måndag 4 juni 2012
Rätten till kärlek och jämlikhet!
Måste dela denna fantastiska text (och bild ;)) som berörde mig djupt i hjärtat! Den är hämtad från Facebook-sidan "Words of Wisdom".
Ljus och kärlek! /Ulrica
Let go and let God
Mitt liv rullar i 130 nu, snabbt snabbt. Kämpar hårt med att
jorda mig och låta mina rötter stå stadiga i de vindar som blåser. Allt är
positivt just nu men det är konstigt hur jag bättre klarar av att stå i
svårigheternas blåst än när det händer bra saker. Kontrollbehovet och rädslan
som jag kämpat så hårt för att de ska försvinna finns plötsligt där igen, som
gubben i lådan dök de upp. River mitt hår och frustrationen bubblar upp inom
mig. Varför, allt det som sker är bra! Jag vet i mitt hjärta hur fantastiskt allt
kommer att bli. Varför är det då så himla jobbigt att följa med flödet och se
vart livet för en? Varför är det så svårt att känna tillit, när man inte vet vart man är på väg? Alla tidigare
gånger man försökt styra och kontrollera livet har det inte blivit så positiva
erfarenheter av, så varför inte bara släppa denna gång och se vad som händer.
Det är verkligen en berg- och dalbana, varje dag, från frid
till totalt kaos, till frid igen. Det är livet i allra högsta grad. Det är när
man kan hantera detta och tillåta sig att ta emot alla förändringar och
möjligheter som kommer till en som man kan börja leva. Känn friden, öppna upp
och ta emot möjligheterna, surfa på Guds andetag av kärlek som i vågor för en
mot lyckan och självförverkligandet.
Det kommer att bli mycket böner denna vecka, det kan jag
lova! För jag kommer att behöva mycket stöd i allt som jag ska gå igenom nu.
Det är 16 år sedan jag var i min första stora livsomställning och det var en
mindre trevlig upplevelse. Nu har jag kommit längre i mig själv och min utveckling,
så nu borde jag kunna klara detta och genomföra det på ett mycket bättre sätt.
Det kanske är just därför allt händer nu och på samma gång.
Universum säger; ”- Ulrica här kommer en chans till, gör det
bättre denna gång, känn tillit och följ med dit vi visar att du ska gå. Gör det
i glädje och av kärlek, gör det i tillit och med framtidstro. Ta en dag i taget
och svara an på det som kommer, en sak i taget. Tänk inte bakåt, tänk inte
framåt, tänk nu och bara nu. Helst vill vi att du inte använder dig av dina
tankars forcerande kraft, utan bara är, njuter och älskar varje sekund av denna
resa.”
Avslutar med Doreen Virtue’s vägedning för denna vecka, även
inläggets rubrik.
LET GO AND
LET GOD!
Ha en underbar vecka på alla sätt!
Ljus och
kärlek! /Ulrica
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)