Kärleken till allt jag lever tillsammans med

Jag fascineras av att studera människans rädsloaspekter och deras grupperingar som det skapar. Religionen har för mig varit ett kännetecken för detta. Grupperingarna har många andra aspekter också, som kan vara positiva men rädslan för utanförskap och tryggheten i en tillhörighet är nog starka drivkrafter.
Ser nu hur detta börjar sprida sig även i de nyandliga gemenskaper och grupperingar som bildats i samhället. Varför jag reagerar är nog för att det nyandliga för mig stått för det icke fördömande. Oavsett vilken inriktning man valt som passar ens personlighet, så respekterar man den andre för dennes tro oavsett om de tillhör de stora religionerna eller de mindre. För mig är tron kontakten med mitt ursprung, kärleken. Kärleken finns ovan jord i universums stora allt, kärleken finns här på jorden, i naturen, djuren, de osynliga krafterna, allt som jag lever i symbios med. Jag anammar "häxkulturen", då jag använder mig av energiernas, besvärjelser, älvor, devor, stenfolk, trädriket krafter för att verka för kärleken och ljuset. Jag anammar den schamanistiska läran då jag samarbetar med naturen och djuren för att sprida  ljuset, kärleken och kunskapen om Jorden och hur vi ska förvalta henne och leva i harmoni och samspel med allt levande här. Jag anammar universums krafter då jag lär mig av och kommunicerar med den visdom som finns ovan jord och som kan hjälpa oss människor att förändras och bli fyllda av kärlek och ljus och lära oss att samarbeta, för hela planetens framgång och därmed universums framgång.

För mig är det helt otänkbart att fördöma en annan människa pga att hennes tankar och värderingar inte överensstämmer med mina. Jag fördömer inte de stora religionerna för den rädsla som de sprider till människorna, jag ser människan och sänder ljus och kärlek till den rädsla jag ser hos den människan. Kristendomen har genom århundranden försökt hålla folket i schakt genom hot om straff, sätta upp regler för hur människan ska leva. Men vi får inte glömma att det är människor som tolkat och skrivit bibeln, människans rädsla för en Gud som straffar. Bibeln innehåller mycket kärlek också om man läser mellan raderna. Jesus var kärleken manifesterad i fysisk form och jag tror inte det var hans tanke, det som kristendomen utvecklade sig till. För mig är mening med det budskap han spred, den som skapade oss älskar oss oavsett vilken tro vi väljer, oavsett vilket liv vi lever. Det viktigaste är kärleken, att vi lever i kärlek till oss själva och vår omvärld. Är sanna mot oss själva och visar respekt mot allt levande. Jag har inte vigt mitt liv åt den kristna läran men jag ber ändå Jesus om hjälp, för hans energi och kraft är så enormt kärleksfull. Jag behöver hans stöd och kärlek att lära mig det tålamod och överseende han hade med människorna, för att jag ska kunna leva och verka på den här planeten. Medicinkorten är min hjälp, Jesus är min hjälp, älvriket och träden är min hjälp, Moder Jords urkraft är min hjälp, gudinnorna är min hjälp, de uppstigna mästare är min hjälp, naturen är min hjälp och människorna är min hjälp, för att skapa förändringar för mig själv och min omvärld.

Så kärlek och ljus till allt som lever och pulserar av energi, för det får mig att växa och utvecklas mot den fulländade människa, som den som skapade mig vill att jag ska vara. Tacksamhet till alla människor, djur, natur, väsen, Moder Jord och universum som med sin visdom och kärlek leder mig i mitt dagliga liv, stödjer mig och bär mig när jag inte orkar och hjälper mig att öppna mitt hjärta mer och mer för varje dag och fylla mitt liv med kärlek och överflöd. Låt inte rädslan stoppa dig att stå upp för den du är och det liv du lever. Så länge du gör det med kärlek och av kärlek, kan inget ont få fäste i ditt liv.