När nattens timma närmar sig
och mörkret faller på.
Vill inte sömnen stilla mig,
då tankar snurrar så.
En liten tanke och en tår,
som båda växer och blir fler.
Det sägs att tiden läker sår
men vad händer om man inte orkar mer?
Vad är sant, vad är ej,
hur ska man nånsin veta.
Jo svaret finns där inom dig,
det är där du börjar leta!
Så morgonsolen skingrar nattens tid,
den nya dagen börjar gry.
I första andetaget kommer frid,
när blicken lyfts syns klarblå sky.
Ur alla svåra stunder,
det kommer något gott.
Att livet är ett under,
får aldrig nånsin glömmas bort!
Du lär av allt på livets gång,
ja även sorg och smärta.
Din styrka växer till en vacker sång,
så lyssna till ditt hjärta!
Ljus och kärlek! /Ulrica
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar