Ett av det mest fantastiska man kan följa är växterna och
djurens cirkel av liv och död. Detta
kretslopp något som sker på ett mer överskådligt sätt, då livstiden många
gånger är mycket kortare än för oss människor.
När vi flyttade hit till vår nya bostad förra sommaren, var
en av ”svårigheterna” alla smågrodor som sprang runt omkring på tomten.
Underbart söta men ett stort dilemma de gånger som gräsklipparen skulle fram.
Det var bara till att gå väldigt långsamt varje gång, så man i tid kunde se när
man hade någon framför sig som började fly i panik. Sedan var det bara att
invänta tills den hoppat i väg innan man kunde klippa vidare. Tog lite längre
tid att klippa gräset än normalt men det var det absolut värt. J
Eftersom vi hade så mycket grodor förra sommaren, förstod
jag att det förmodligen skulle finnas grodyngel nere i diket, som alltid är
fyllt med vatten. Idag gick jag och sonen ner dit för att kolla läget. Fyra
stora ringar av grodägg (ser ut som stora slemcirklar) hittade vi på olika
ställen. Ynglen hade kläckts och hundratals små grodyngel låg och plaskade i
cirkelns mitt. Ser ut som de alla kläckts och samlats i mitten av äggringen som
ett beskydd mot faror. Nu ska vi följa denna utveckling varje dag tills de kryper
upp på gräsmattan. Ska bli underbart att få ta del av denna uppvisning som
naturen ger en och kunna lära sonen mera om livet.
Naturen har hela mitt liv varit en stor del av mig. Då min
morfar var yrkesfiskare och levde på en ö och min farfar var skogsarbetare. Så
närheten till naturen och att leva i harmoni och respekt med den, finns starkt i mina gener. Jag hoppas att jag kan föra detta arv vidare, genom att
lära min son att vara en del av den, visa stor respekt och ödmjukhet för alla
våra medlevare och värna för dess frihet att själv få styra kretsloppet utifrån
sin naturliga rytm.
Ljus och kärlek!
/Ulrica
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar